Några ord från skogsansvarig.

2005 köptes från Skogsstyrelsen en skogsvårdsplan som nu är digitaliserad och inlagd i ett PC-program kallat PC-skog. Kommande skogsvårdsaktiviteter i Svensboda kan nu uppdateras i programmet.

SNF äger idag 70 ha skog som idag mår bra. Skogen växer ca 5% per år och måste röjas enligt plan för ett långsiktigt välmående. Arbetsdagarna under 2014-2016 kommer att ägnas åt detta.

En specialborr har införskaffats med vilken man kan åldersbestämma ett träd utan att skada det. Den s k Suptallen vid Eskils Backa är 140 år gammal. Efter 100 år slutar en tall att växa på höjden utan växer istället på bredden.

Fågelliv

Svensboda har ett rikt fågelliv. De flesta av småfåglarna som finns i skogen hör till familjerna mes eller fink. Mes är något mindre än fink vilket kan vara ett riktmärke. De vanligaste arterna är blåmes, talgoxe, flugsnappare, grönfink, bofink. Koltrast och hackspett förekommer också och under försommaren kan man också höra göken. Småfåglarnas revir brukar sträcka sig över en yta på 300 kvadratmeter. Fågelsången brukar avta efter det att häckningsperioden är förbi men fåglarna finns kvar i skogen. I handeln finns ett stort utbud av fågelböcker, både inbundna och pocket och en bra hemsida gällande fågelläten är www.fagelsang.se.

Året om kan man mata fåglarna. Tänk på att nötter måste hållas torra och vara av god kvalité. Blöta nötter kan bilda aflatoxiner som gör dem giftiga. Sparvhöken, som livnär sig på småfåglar och lär sig var dem håller till, kan bli en ovälkommen gäst vid fågelbordet.

Fågelholkar

Fågelholkar är ett trevligt inslag i trädgården. Vill man bygga själv finns det bra information på internet. Skogsansvarig i SNF kan också bidra med ritningar.

Storleken på holkens öppning bestämmer vilken fågel som kan tänkas flytta in. Blåmesen t.ex. föredrar liten öppning. Holkens placering är också viktig. Talgoxen föredrar skymd öppning för då undviks besök av hackspetten. Större fåglar såsom trastar eller starar föredrar öppning med fri inflygning på ca 10-20 m. Häckningstiden startar redan i feb-mars så då måste holken vara på plats. Tänk på att småfåglar kan få två kullar per år.

Gran

Granen är det vanligaste trädet i Norden. Den har ytliga rötter som gör den känslig för blåst och torka. Därför bör den stå mer tätt och inte som solitär. I Sverige består 97 % av granbeståndet av rödgran. Granen är ett s k sekundärträdslag vilket betyder att den är sen i uppväxten. Tall och björk är snabbare i starten och kallas pionjärträdslag.  Granen klarar att växa i skugga för den kan utrusta sig med s k skuggbarr. Under sådana förhållanden växer den inte fort. Om en gran friställs och får mer solljus så har den inom två år bytt sina barr till s k ljusbarr. En gran som har grön barrmassa på ca 2/3 av stammen mår bra. Dessvärre har granen lätt för att drabbas av röta, vilken kan spridas mellan träden. Granen får kottar vid ca 30-40 års ålder och kan bli 200 år.